LUNCHWEBINAR OM TENS VID POSTOPERATIV SMÄRTA
FRÅGOR & SVAR

Fråga 1: Hur gör man om man skulle vilja ha en utbildning på avdelningen, vart vänder man sig?

Svar 1:
Kontakta produktspecialist på Enovis i din region

helene.garpefors@enovis.com
M 0730 43 70 20
Stockholm, Uppsala, Örebro, Gävleborg, Västernorrland

elisabeth.andersson@enovis.com
M 0702 09 71 19
V. Götaland, Dalarna, Västmanland, Värmland, Södermanland
Östergötland, Gotland, Västerbotten, Jämtland

hugo.eriksson@enovis.com
M 0763 11 28 22
Blekinge, Kalmar, Skåne, Halland, Kronoberg, Jönköping, Norrbotten

Vi kommer gärna och kör kostnadsfria utbildningar på avdelningen då ni får chans att prova praktiskt också.


Fråga 2: Är metall kontraindicerat, tex agraffer eller ledplastik?

Svar 2: Metall är ok. TENS är växelström, ingen värmeeffekt. Metall som används i ledproteser är av metall med mycket låg elektrisk ledningsförmåga. Flera studier gjorda på pat med knäplastik och det finns inga negativa sidoeffekter rapporterade.

När det gäller agraffer bör man inte sätta elektroderna på agrafferna.


Fråga 3: Jag jobbar med palliativ vård där våra patienter i många fall får väldigt höga doser opioider, ofta via smärtpumpar. Är TENS ett alternativ även i sådana fall? Jag tycker att det är svårt att utvärdera effekten när patienterna samtidigt har så pass mycket smärtstillande mediciner.

Svar 3: TENS används inom palliativ vård, få kliniska studier tyvärr. Min erfarenhet är att metoden är användbar ex för att kunna minska analgetika något. Ofta kan patienterna känna skillnad på vad som ger effekt.


Fråga 4: Vart placerar man elektroderna när man vill använda TENS mot illamående & klåda?

Svar 4: Se handboken; små elektroder används, den med svart stift placeras på insidan av underarmen, 3 fingrar från handledsvecket, den andra elektroden på utsidan överamen. P 6 (10 Hz). När det gäller klåda finns inte stor erfarenhet… någon enstaka studie från före år 2000. HF stim i klådområdet. Att klåda o illamående rapporteras minska när TENS används postop är en effekt av mindre mängd läkemedel som ger illamående o klåda som sidoeffekter.


Fråga 5: Tens mot yrsel hur är placeringen?

Svar 5: TENS har inte yrseldämpande effekt. Men pat som använder TENS postop minskar användning av opioider och rapporterar därför mindre yrsel


Fråga 6: Bukkirurgiska patienter som fått ett medellinjesnitt. Bör elektroderna då placeras på vardera sida av snittet? Om så hur högt kan man tryggt ha spänningen för att inte riskera en sårruptur?

Svar 6: Elektroder placeras så att stimuleringen täcker aktuell smärta. Vanligt är att ha ett par på höger sida om snittet och det andra paret på vänster sida. Vid vanlig HF stimulering ser jag inte att det finns någon risk för sårruptur, stim är ju kontinuerlig och ger ingen muskelpåverkan.

Vid HF högintensiv stimulering fås ett muskelsvar under de 60 sek stim pågår. För mig oklart om det kan påverka såret. De studier som är gjorda är utförda på laparaskopisk kirurgi. En fundering är att om såret håller för att hosta och nysa borde det hålla för 60 sek högintensiv TENS….. Tar med frågan till Göteborgsforskarna.


Fråga 7: Har en patient som fick höra att hon inte skulle använda TENS vid bradykardi, stämmer detta?

Svar 7: Finns inte visat att TENS påverkar hjärtrytmen. Men en orolig patient kan förstås uppleva stress och tolka det som att TENSen påverkar hjärtat. Vid osäkerhet kontakta ansvarig hjärtläkare.


Fråga 8: Finns en speciell TENS för behandling av smärta i bäckenbotten? Och är den förskrivningsbar?

Svar 8: Vi har en stimulator som heter Cefar Peristim pro som man kan använda vaginal och anal probe till, den är förskrivningsbar i vissa regioner bla i Region Stockholm


Fråga 9: Är det speciellt program för smärta/tension i masseter och samma fråga för högt upp i nacken?

Svar 9: Program 4 på Cefar TENS har en smalare pulsbredd och används ofta på känsliga områden.


Fråga 10: Kommer TENS fungera mott illamående vid cancerbehandlingar?

Svar 10: Vid illamående relaterat till cytostatikabehandling fungerar TENS bra, finns vetenskapliga studier som stödjer detta.


Fråga 11: Hur var det med graviditet och TENS, försiktigt i tidigt skede, men vilka veckor då? får man använda TENS under resten av graviditeten utan fara för fostret?

Svar 11: Försiktighet första trimestern. TENS används för rygg och bäckensmärta under hela graviditeten. Enligt Brittiska Barnmorskeförbundet är metoden helt säker. Elektroder ska aldrig placeras över uterus på en gravid person- teoretiskt risk för spridning av strömmen via fostervattnet


Fråga 12: Har ni tips hur man ska tänka med val av program / placering elektroder vid smärta från skelettmetastaser?

Svar 12: Tänk som vid fraktursmärta. Finns någon enstaka studie. Klinisk erfarenhet visar på god effekt ex på kotmetastaser, gärna kombinerat med mjuk korsett. Kom ihåg att TENS har effekt när den är påslagen.


Fråga 13: Sätter man alltid den svarta elektroden vid den mest smärtsamma punkten?

Svar 13: Nej.


Fråga 14: Om smärtan är mer muskelspecifik (ex supraspinatus) hur viktigt är det då att elektroderna ligger placerade över muskelns utbredning, kontra en mer generell smärta(ex axeln) där elektroderna istället är placerade efter dermatom?

Svar 14: HF TENS är stimulering av hudnära nerver, effekten sker i ryggmärgen. Sätt elektroderna där personen förlägger sin smärta. Kanske behöver du relatera myotom till dermatom. 

Vid LF stimulering ska en muskel inom afficerat myotom stimuleras för effekt.


Fråga 15: Har Enovis börjat arbeta med VNS (Vagal Nerv Stimulering)?

Svar 15: Nej vi har ingen specifik elektrod för vagus-stimulering


Fråga 16: Hur ska man tänka med val av elektroder? Stora eller små?

Svar 16: Det beror på vilket område som ska stimuleras, strömmen blir skönare ju större elektroder man använder, den är mer koncentrerad ju mindre elektroder. Så där stora (rektangulära 5x9 eller ovala 5x10 ) får plats är det bäst att välja det. De mindre (5x5 eller 4x6) på mindre områden (exv händer, fötter, nacke, ansikte)